Nyårslägret!
Att jag överhuvudtaget åkte dit var inte alls säkert. Jag hade väl hört det nämnas någon gång, men tänkte inte på det så konkret. Tills jag pratade med några och insåg att det var riktigt många från konfirmationsgruppen som hade ställt in siktet - på Skene! Så det bar av för mig också.
Lördag 29/12
Var lite orolig strax innan avresan. Skulle någon annan åka från Göteborg? Skulle jag stiga av på rätt hållplats? Skulle jag glömma all packning? Det visade sig att det gick bra med allting. På Nils Ericson-terminalen möttes jag av runt femton personer som skulle till samma läger, jag kände de flesta. Efter incheckningen och lunchen var det dags för avslutningsmässa (ja, jag skrev rätt), som följdes av en lek där man skulle skaka hand med nästan alla 400 deltagare och ledare. Det med vetskapen av att två sycken redan hade magsjuka. Men nej, ingen annan blev smittad under lägret. Nästan ett under bara det.
Söndag 30/12
Klockan 11.00 blev idrottshallen i Marks gymnasium ovanligt väbefolkad när alla lägerungdomar och Skenes och Kinnas församlingar från olika samfund samlades till högmässa. Bra tryck i den, som vanligt, och man kan ju anta att åtminstone några av de äldre från församlingarna tyckte det var lite märkligt att folk sträckte uppp händerna och dansade under lovsångerna. Tänk om andra kyrkor också kunde vara lika härliga. Dream on... Efter det var det dags för lägrets första bibelstudium. Tog det enklare spåret och det var nästan på konfirmationsnivå, men alla val man gör i livet blir inte helt rätt.

Lovsångsbandet.
Måndag, nyårsafton
Dagen började som vilken annan dag som helst, med gruppsamling och bibelstudium. På eftermiddagen fick man välja seminarium om man ville. Jag var på ett riktigt bra seminarium med Johannes Imberg som talade. "Våga tro på dina drömmar!" var hans budskap. Kändes verkligen som det träffade mig. Klockan 19 hade man klätt upp sig inför den fina nyårsmiddagen (blev ingen bordsdam för mig, tyvärr) och vandrade sedan ut för att titta på Credos eget storslagna fyrverkeri som tände upp ett annars dött Mark. Efter det gick vi, likt en sekt faktiskt, i fackeltåg mot Kinna Kyrka. Jag och några andra gjorde några tappra försök till att liva upp tåget med lite lovsånger, och det blev faktiskt lite glädje över det hela. Och det är ju faktiskt väldigt viktigt att det finns det när folk åker förbi med sina bilar.

Nyårsraketer.
Lägret hade varit underbart dittills, men den stora höjdpunkten var ändå gudstjänsten i Kinna kyrka. Bandet hade flyttat in i kyrkan och när klockan slog tolv började lovsångskavalkaden och alla sprang ut i mittgången och dansade och kramades. Till och med prästen Owe gick runt och kramades och förkunnade: "Man får lov att vara lite galen i kyrkan på nyår." Gudstjänsten går rakt upp som etta på listan över kyrkobesök i mitt liv. Vid klockan tre blev det till slut lite sömn.
Långt inlägg det här. Jag tar ett litet break. Om det är någon som har orkat läsa ända hit kan jag bara säga grattis, ni har troligen lärt känna en ny Markus. En sinnessjuk, galen, frikyrklig Markus. Jag vet inte om det är den korrekta bilden av mig, men kanske något åt det hållet. Ni kanske har lite svårt att förstå hur jag kan vara i sån extas över såna här saker. Det finns två alternativ: Antingen finns det något som verkligen får mig attbete mig så, eller så är jag bara galen. Jag gissar på både och. Back to business!
Tisdag, nyårsdagen
När jag vaknade på nyårsdagen märkte jag hur fantastiskt trött jag var efter gårdagens energikrävande kväll och tredje natten i rad med sex timmar på ett klassrumsgolv. Gick som en sömngångare hela dagen, med en ordentlig sveda i ögonen. Lyckades nätt och jämnt hålla mig vaken på bibelstudiet och seminariet. Sattes dessutom rejält på prov när jag dessutom av min gruppkompis fick frågan om att vara med och skådespela på kvällen, tillsammans med några andra personer jag inte kände. Det var "öppen scen" i cafeterian och vi skulle göra "biografen". Ni vet, när en kille kommer in med sin flickvän och inser att de måste sätta på två olika ändar av raden i salongen. Jag skulle spela denna pojkvän, med minst 200 som tittade. En kul upplevelse. 00.24 kunde jag sedan utropa att det var exakt 16 år sedan jag föddes, vilket de flesta tog med ett "jaha". Fick lite kramar ändå.
Onsdag 2/1
Hemresedag. Inget speciellt hände, förutom att jag fyllde år. Tur att inte så många tänkte på det, var glad att slippa födelsedagssång från alla i matsalen. Fick lite kramar ändå. Min syster Anna kom förbi med ett paket och då var det lite svårt att dölja det. Lägret avslutades med inledningsmässa (ja, jag skrev rätt) och vittnesbörd. Mässan hade sin final i själva skolbyggnadens korridor. Ganska rolig syn, tänkte jag för mig själv, när det står en gubbe i prästkläder och tittar ner på hundratals ungdomar i en skola.
Några kramar, en busstur (där jag sov halva resan i en överfylld buss) och några minuters packningskånkande senare var jag hemma i Göteborg igen. Det var som en annan värld. Och så skulle jag gå och lägga mig tidigt. Dream on... Jag la mig elva och vaknade elva dagen därpå av att pappa kom och väckte mig. Trött. Vardag. Men lov. Skönt.
PS. Bilderna har jag snattat från Viktorias bilddagbok. Jag hoppas att det var okej för henne.
Lördag 29/12
Var lite orolig strax innan avresan. Skulle någon annan åka från Göteborg? Skulle jag stiga av på rätt hållplats? Skulle jag glömma all packning? Det visade sig att det gick bra med allting. På Nils Ericson-terminalen möttes jag av runt femton personer som skulle till samma läger, jag kände de flesta. Efter incheckningen och lunchen var det dags för avslutningsmässa (ja, jag skrev rätt), som följdes av en lek där man skulle skaka hand med nästan alla 400 deltagare och ledare. Det med vetskapen av att två sycken redan hade magsjuka. Men nej, ingen annan blev smittad under lägret. Nästan ett under bara det.
Söndag 30/12
Klockan 11.00 blev idrottshallen i Marks gymnasium ovanligt väbefolkad när alla lägerungdomar och Skenes och Kinnas församlingar från olika samfund samlades till högmässa. Bra tryck i den, som vanligt, och man kan ju anta att åtminstone några av de äldre från församlingarna tyckte det var lite märkligt att folk sträckte uppp händerna och dansade under lovsångerna. Tänk om andra kyrkor också kunde vara lika härliga. Dream on... Efter det var det dags för lägrets första bibelstudium. Tog det enklare spåret och det var nästan på konfirmationsnivå, men alla val man gör i livet blir inte helt rätt.

Lovsångsbandet.
Måndag, nyårsafton
Dagen började som vilken annan dag som helst, med gruppsamling och bibelstudium. På eftermiddagen fick man välja seminarium om man ville. Jag var på ett riktigt bra seminarium med Johannes Imberg som talade. "Våga tro på dina drömmar!" var hans budskap. Kändes verkligen som det träffade mig. Klockan 19 hade man klätt upp sig inför den fina nyårsmiddagen (blev ingen bordsdam för mig, tyvärr) och vandrade sedan ut för att titta på Credos eget storslagna fyrverkeri som tände upp ett annars dött Mark. Efter det gick vi, likt en sekt faktiskt, i fackeltåg mot Kinna Kyrka. Jag och några andra gjorde några tappra försök till att liva upp tåget med lite lovsånger, och det blev faktiskt lite glädje över det hela. Och det är ju faktiskt väldigt viktigt att det finns det när folk åker förbi med sina bilar.

Nyårsraketer.
Lägret hade varit underbart dittills, men den stora höjdpunkten var ändå gudstjänsten i Kinna kyrka. Bandet hade flyttat in i kyrkan och när klockan slog tolv började lovsångskavalkaden och alla sprang ut i mittgången och dansade och kramades. Till och med prästen Owe gick runt och kramades och förkunnade: "Man får lov att vara lite galen i kyrkan på nyår." Gudstjänsten går rakt upp som etta på listan över kyrkobesök i mitt liv. Vid klockan tre blev det till slut lite sömn.
Långt inlägg det här. Jag tar ett litet break. Om det är någon som har orkat läsa ända hit kan jag bara säga grattis, ni har troligen lärt känna en ny Markus. En sinnessjuk, galen, frikyrklig Markus. Jag vet inte om det är den korrekta bilden av mig, men kanske något åt det hållet. Ni kanske har lite svårt att förstå hur jag kan vara i sån extas över såna här saker. Det finns två alternativ: Antingen finns det något som verkligen får mig attbete mig så, eller så är jag bara galen. Jag gissar på både och. Back to business!
Tisdag, nyårsdagen
När jag vaknade på nyårsdagen märkte jag hur fantastiskt trött jag var efter gårdagens energikrävande kväll och tredje natten i rad med sex timmar på ett klassrumsgolv. Gick som en sömngångare hela dagen, med en ordentlig sveda i ögonen. Lyckades nätt och jämnt hålla mig vaken på bibelstudiet och seminariet. Sattes dessutom rejält på prov när jag dessutom av min gruppkompis fick frågan om att vara med och skådespela på kvällen, tillsammans med några andra personer jag inte kände. Det var "öppen scen" i cafeterian och vi skulle göra "biografen". Ni vet, när en kille kommer in med sin flickvän och inser att de måste sätta på två olika ändar av raden i salongen. Jag skulle spela denna pojkvän, med minst 200 som tittade. En kul upplevelse. 00.24 kunde jag sedan utropa att det var exakt 16 år sedan jag föddes, vilket de flesta tog med ett "jaha". Fick lite kramar ändå.
Onsdag 2/1
Hemresedag. Inget speciellt hände, förutom att jag fyllde år. Tur att inte så många tänkte på det, var glad att slippa födelsedagssång från alla i matsalen. Fick lite kramar ändå. Min syster Anna kom förbi med ett paket och då var det lite svårt att dölja det. Lägret avslutades med inledningsmässa (ja, jag skrev rätt) och vittnesbörd. Mässan hade sin final i själva skolbyggnadens korridor. Ganska rolig syn, tänkte jag för mig själv, när det står en gubbe i prästkläder och tittar ner på hundratals ungdomar i en skola.
Några kramar, en busstur (där jag sov halva resan i en överfylld buss) och några minuters packningskånkande senare var jag hemma i Göteborg igen. Det var som en annan värld. Och så skulle jag gå och lägga mig tidigt. Dream on... Jag la mig elva och vaknade elva dagen därpå av att pappa kom och väckte mig. Trött. Vardag. Men lov. Skönt.
/ Markus, galen lägerentusiast
PS. Bilderna har jag snattat från Viktorias bilddagbok. Jag hoppas att det var okej för henne.
Kommentarer
Postat av: Bertil!
Låter som ett fullspäckat schema. Snacka om tränings värk efteråt. Håller du inte med?
Jag skulle veta lite om ditt fotbollsliv. Du skriver för lite om det! Visa framfötterna, eftersom jag själv är en fotbollsfantast.
Trackback