Många intryck under kort tid
Det är mycket nu. Just nu är kroppen uppe i varv, men det dröjer inte länge förrän man känner sig totalt utpumpad och med en tryckande huvudvärk. Anledningen? Fotboll, så klart.
Jag delade faktiskt inte den oroade känslan som många hade i maggropen innan onsdagens ödesmatch mot Ryssland, men jag förstod mycket väl att den fanns där. Jag satt nästan och hoppades på att slukas av en nervositet innan matchen.
Den kom inte. Kan bero på alla intryck från jobbet, men också för att allt kändes så säkert. Nästan hela motståndarlaget spelar i ryska ligan, en liga som är ganska okänd för oss svenskar, men som tydligen håller hög klass, titta bara på Zenit S:t Petersburgs framgångar. Ett lag som sedan urminnes tider har varit känt för sin kvickhet utan boll. Ett lag som är det yngsta i hela EM. Ett lag som har en förbundskapten som har lett lag som Sydkorea och Australien till oanade framgångar.
Ändå ställs frågor om hur Sverige ska tackla Holland i en kvartsfinal. Spelarna svarar villigt på frågorna.
Klart man ska vara orolig. Det är nästan en supporters skydighet att vara det.
Sådana förluster är de jobbigaste, de chockartade, de oväntade. Har tacklat den genom en sorts minnesblockering av något slag. Jag kom nästan inte ihåg någonting från matchen.
*** (tecknet för nytt avsnitt, bloggpremiär idag!)
Torsdagen blev en minst sagt fuktig dag. Duggregn nästan hela tiden, med några undantag: Under min cykeltur till jobbet och under vårt lags första halvlek mot Gårda BK. Då var det ösregn.
Vårt lag har nu kommit till det stadiet där vi inte har några förväntningar på oss själva. På de inledande sex matcherna hade vi tagit tre poäng, de togs när alla våra spelare var på cup. Så vad ska man förvänta sig när man möter ett lag som nästan spelar i innerstan, med en plan som har takskyddade läktare med sittplatser, elektronisk matchtavla och kommentatorbås? Vi funderade inte så mycket på det, och när domaren både blåste igång både matchen och ösregnet stod det klart att det här skulle bli en tuff, men riktigt rolig match. Mina egna ben kändes tunga i regnet, men resten av laget spelade riktigt bra fotboll efter marken. Att våra mål delvis är lite slumpartade spelar ingen roll.
3-3 slutade matchen efter en intensiv avslutning där vi spelade med tio man och jag med nyfunnen energi gick in som innermittfältare. Av någon anledning tog det lång tid att smälta den matchen.
***
Att sedan bevittna dessa otroliga turkar denna midsommarnatt har gett mig en otrolig energikick som kommer göra det svårt att somna och troligen ett blodtryck över det normala. Tre makalösa vändningar de tre senaste matcherna är respekt.
***
Tänkte ägna denna dagen åt musik. Vilket jag gjorde, men inte som jag tänkt mig. Efter trettio minuter med en ostämd elgitarr i min låtsasstudio gav jag upp. Gick till mitt rum och sorterade cd-skivor istället. Hittade gamla guldkorn som Magnus Uggla och Westlife. Beslutade mig för att sortera musiken i datorn också. Så det har jag sysslat med hela dagen och är fortfarande inte färdig.
***
Helgen ser ut så här:
Lördag: Förhoppningsvis hinner gå upp och sortera på datorn innan det är dags för midsommarlunch hos syster Anna i Borås. Hinner kanske hem och fixar lite inspelningar innan Holland - Ryssland.
Söndag: Tidig avresa till Åh för avslutningsmässa för midsommarlägret med Eskil, sedan träffar lite härliga människor och äter picnick-lunch med föräldrarna. Sedan hem och ladda för Spanien - Italien och en ny arbetsvecka.
Hoppas kroppen lyder order och varvar ner natten som kommer... God natt!
Jag delade faktiskt inte den oroade känslan som många hade i maggropen innan onsdagens ödesmatch mot Ryssland, men jag förstod mycket väl att den fanns där. Jag satt nästan och hoppades på att slukas av en nervositet innan matchen.
Den kom inte. Kan bero på alla intryck från jobbet, men också för att allt kändes så säkert. Nästan hela motståndarlaget spelar i ryska ligan, en liga som är ganska okänd för oss svenskar, men som tydligen håller hög klass, titta bara på Zenit S:t Petersburgs framgångar. Ett lag som sedan urminnes tider har varit känt för sin kvickhet utan boll. Ett lag som är det yngsta i hela EM. Ett lag som har en förbundskapten som har lett lag som Sydkorea och Australien till oanade framgångar.
Ändå ställs frågor om hur Sverige ska tackla Holland i en kvartsfinal. Spelarna svarar villigt på frågorna.
Klart man ska vara orolig. Det är nästan en supporters skydighet att vara det.
Sådana förluster är de jobbigaste, de chockartade, de oväntade. Har tacklat den genom en sorts minnesblockering av något slag. Jag kom nästan inte ihåg någonting från matchen.
*** (tecknet för nytt avsnitt, bloggpremiär idag!)
Torsdagen blev en minst sagt fuktig dag. Duggregn nästan hela tiden, med några undantag: Under min cykeltur till jobbet och under vårt lags första halvlek mot Gårda BK. Då var det ösregn.
Vårt lag har nu kommit till det stadiet där vi inte har några förväntningar på oss själva. På de inledande sex matcherna hade vi tagit tre poäng, de togs när alla våra spelare var på cup. Så vad ska man förvänta sig när man möter ett lag som nästan spelar i innerstan, med en plan som har takskyddade läktare med sittplatser, elektronisk matchtavla och kommentatorbås? Vi funderade inte så mycket på det, och när domaren både blåste igång både matchen och ösregnet stod det klart att det här skulle bli en tuff, men riktigt rolig match. Mina egna ben kändes tunga i regnet, men resten av laget spelade riktigt bra fotboll efter marken. Att våra mål delvis är lite slumpartade spelar ingen roll.
3-3 slutade matchen efter en intensiv avslutning där vi spelade med tio man och jag med nyfunnen energi gick in som innermittfältare. Av någon anledning tog det lång tid att smälta den matchen.
***
Att sedan bevittna dessa otroliga turkar denna midsommarnatt har gett mig en otrolig energikick som kommer göra det svårt att somna och troligen ett blodtryck över det normala. Tre makalösa vändningar de tre senaste matcherna är respekt.
***
Tänkte ägna denna dagen åt musik. Vilket jag gjorde, men inte som jag tänkt mig. Efter trettio minuter med en ostämd elgitarr i min låtsasstudio gav jag upp. Gick till mitt rum och sorterade cd-skivor istället. Hittade gamla guldkorn som Magnus Uggla och Westlife. Beslutade mig för att sortera musiken i datorn också. Så det har jag sysslat med hela dagen och är fortfarande inte färdig.
***
Helgen ser ut så här:
Lördag: Förhoppningsvis hinner gå upp och sortera på datorn innan det är dags för midsommarlunch hos syster Anna i Borås. Hinner kanske hem och fixar lite inspelningar innan Holland - Ryssland.
Söndag: Tidig avresa till Åh för avslutningsmässa för midsommarlägret med Eskil, sedan träffar lite härliga människor och äter picnick-lunch med föräldrarna. Sedan hem och ladda för Spanien - Italien och en ny arbetsvecka.
Hoppas kroppen lyder order och varvar ner natten som kommer... God natt!
/ fotbollsupportern
Kommentarer
Trackback
